Efter sexton år som familjehem vet jag hur det känns. Jag minns närheten, glädjen och relationerna som fortfarande är en del av min familj. Det är fint, fantastiskt och meningsfullt. Men det finns också ett men.
Jag har mött dagar då jag inte kände igen mig själv. Då jag reagerade snabbare än jag hann tänka. Då jag höll ihop allt utåt och rasade inåt.
Det är lätt att vara den man vill vara när allt är lugnt. Det intressanta är vem man blir när man är pressad.
Därför skapade vi Hållbara Familjehem. Att förstå sina reaktioner, att släppa strategier som inte längre fungerar, att stå stadigt när det stormar och möta barnet, föräldrarna och andra vuxna med värme, äkthet och tillit. Det går att träna sig till att vara den man vill vara — också i de mest pressade situationerna.